Som pappa sade igår: "mörkgrönt, jävla klorofyll!" och syftade på den lite senare delen av våren då det mesta är utblommat och lövverken täta och mindre skira. Ja, nu är det så och jag har än inte varit i Ågesta, Isbladskärret eller någon annanstans. Jag är helt enkelt upptagen med skolan.
Betonglistan står helt still trots ivrigt med inlägg på nära och fina arter på forumet. Tanto, Skinnarviksberget och Fåfängan för att nämna några lokaler jag lätt kan svänga förbi på morgonen. Nu lyckades jag tack och lov hinna med törnsångaren på Kastellholmen.
Kanske är betonglistans tävlingsform inte romantisk nog för mig. Kanske räcker det att sluta läsa betonglistans foruminlägg för att få tillbaks suget. Kanske är det tillfällen som dessa som är roligare (bofink i sång på Brunkebergs torg, nionde maj):
16 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej,
snygg bild! Väldigt urbant. :-)
Vet inte vad du köpt för kamera, eller hur mycket du brukar fota, men jag tror att ett några bra tips när du har ett sådant motiv är:
1. Överexponera lite (typ ett/två steg).
Det gör att den ljusa bakgrunden kanske blir lite överexponerad, men själva fågeln blir lagom exponerad. Nu blev den lite onödigt mörk. Kanske har du inte centrumvägd ljusmätning?
2. Minska skärpedjupet (lågt f-tal)
Ger snabbarae slutartider och intresset dras till fågeln och inte lysrör och annat i fönstren bakom.
Gillar motivet mycket. Det fångar charmen med betongskådningen.
Kommer du vara med i Sommanbetongen Sjunger?
//Anders
PS.
Ber om ursäkt om kommentarera varkar dryga. Det är inte meningen.
Hej Anders, och tack!
Det var en rätt snabbskjuten bild med en digitalkamera utan manuella inställningar. Därmed tar jag åt tips nummer ett. När det gäller skärpedjupet finns det inte så mycket att göra, tyvärr.
Att fota överexponerat för efterbearbetning praktiserar jag vid tubfoto för det mesta. Men det är klart, ibland vill man få en bra balanserad bild framför ett bra fågelporträtt. Så var nog fallet när det gäller bofinken. Originalet är klart mindre kontrastrik och därmed ljusare fågel.
Det är en alltid pågående kamp mellan fågelporträtt och helhet man kämpar med. Och jag tror att jag i slutändan lämnar det rena porträttfotograferandet åt mer rutinerade och bättre utrustade fotografer. Det har också att göra med min ovilja att stå och fippla med en kamera i tid och otid. Du vet säkert vad jag menar.
Sommarbetongen Sjunger, är det artrejset den tjugone? Tänkte försöka ställa upp!
PS.
Ang ditt PS är det lugnt. Däremot vore det glatt med en länk. Fler besökare triggar ju uppdateringsfrekvensen!
Skicka en kommentar