Mitt i frukosten drar två svanar högt över huset i sydostlig riktning. Jag kan för allt i världen inte tro att det skulle vara knölsvarar, men REGLERNA tillåter inte sångsvansrapportering. Återstår gör min vilja och tro. Sekunderna efter kommer ett par storskrakar, lågt i motsatt riktning. Morgonen var i hamn.
Nu snöyra och en minusgrad kring Engelbrektskyrkan. Där en upprätt silhuett med lång stjärt men i för dålig vinkel och för långt bort för REGLERNA. I min vilja och tro duvhöken.
Vad vinner? Är det stressen över någon annans ramverk som tvingar ge mig dessa stunder av syre för medvetandet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar